Tankar om Socialstyrelsens Gemensamma Informationsstuktur

Läste sent om sider läser jag Socialstyrelsens ”Nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk 2014” och skulle vilja lägga in ett ord för att modellen över de ingående produkterna borde får tre ben istället för två då beslutsstöd utgör en tredje sorts informationsstrukturer som socialstyrelsen sitter på.

Ok, lite bakgrund. På socialstyrelsen presenterar man den gemensamma informationsstrukturen med följande bild:

Den gemensamma informationsstrukturen

Det är alltså fyra ”produkter” varav den ena huvudkategorin är NI, den nationella informatonsstrukturen och den andra huvudkategorin är NF, det nationella fackspråket. När jag läser det här drar jag mig till minnes en intressant diskussion om gränsdragningen mellan konceptuella modeller (koder/termer/ontologier) och informationsmodeller. Bakgrunden var ett uttalande om att Snomed CT var allt man behöver för att uppnå interoperabilitet i sjukvården, vars argument punkterades snyggt i ett blogginlägg på bloggen ”Wolands Cat”.

Här refererades till en gammal goding inom informatik som jag tror fortfarande håller, nämligen en indelningen av de utsagor om världen vi vill fånga i våra informationssystem i tre huvudklasser:

  • Information
  • Terminologi
  • Slutledning

Här som en tjusig bild från en openEHR-presentation:

Information Concept Inference

Information fångas i informatonsmodeller. Här är NI ett exempel på en informationsmodell. Även OpenEHR:s arketyper och HL7:s RIM och många domänmodeller är sätt att beskriva information. Här fångas domänkunskap om relationer mellan information givet ett visst kontext och sytet är att beskriva vad som observeras eller görs.

Terminologier eller kanske än mer ontologier fångar ”obestridda sanningar” om världen så som att diabetes är en endokrin sjukdom. Samtliga NF-produkter passar in här.

Sen har vi den tredje kategorin slutledning, eller besutstöd, viket fångar mer flyktig kunskap om omvärlden, så som att ett stabilt blodsockervärde är en indikation på en bra behandling av diabetes, eller att antibiotikabehandling inte är rekommenderat för öroninflammation hos barn >1 år, <12 år. Det är här jag vill argumentera för att denna typ av beslutsstöd utgör ett tredje ben ibland Socialstyrelsens produkter.

Ett aktuellt exemepel är det arbete jag nyligen varit involverad i där beskrivningen av kvalitetsindikatorer bildade beräkningsgrunden hos producerande system och utgjorde tolkningshjälp för konsumerande system. Ett annat exempel är reglerna som utgör Socialstyrelsens Försäkringsmedicinska beslutsstöd, där man tittar på att paketera beslutssstödet som regler att tillämpa i de olika journalsystemen.

Produkterna kring slutledning/beslutsstöd som kan konsumeras av vårdens informationssystem är idag kanske få, men jag tror det är relevant att kommunicera ut behovet att behöva förhålla sig till både NI, NF och ett språk som uttrycker riktlinjer/beslutsstöd (NB?).

Ska jag visionera lite så tänker jag mig nationella riktlinjer beskrivna som regler i ett maskinläsbart format som kan omsättas i de kliniska informationssystemen. Reglerna, som jag ser dem i mitt huvud, förhåller sig då till NI och NF enligt någon slags if-then-else-satser där den berörda informationen i regeln identifieras utifrån NI och värdet begränsas/definieras av NF.

Annonser

2 reaktioner på ”Tankar om Socialstyrelsens Gemensamma Informationsstuktur

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s